Arkiv för 20 mars, 2017

Hatpastorn tolkar låttitlar.

Posted in Uncategorized on 20 mars, 2017 by hatpastorn

Band som håller sin lyrik hemlig har väldigt sällan rent mjöl i påsen. Med ett tränat öra kan man ju höra väl valda strofer, men överlag är det inte det lättaste att dechiffrera vad någon galning tjoar om. Kanske är det för allas bästa då många band har helt urusla texter.

Idag tänkte jag att vi testar något nytt. Med hjälp av låttitlar ska jag gissa vad låtarna handlar om. Jag har ingen aning om vart detta kan sluta. I katastrof är det initiala antagandet.

Vi drar till Grekland. Närmare bestämt runt Aten där Dodsferd huserar. Känns namnet bekant har jag skrivit om dem tidigare. Jag såg dem live på den ökända klubben Baroeg för ett gäng år sedan. Jag kokade av ilska. Det räckte liksom inte med att de var helt sämst, sångaren tog misären till en ny nivå med en sångteknik och ett sätt att röra sig på scenen som fick mina knogar att vitna. Inget blev bättre av att jag stod i backstageområdet till höger, ni som vet ni vet, i en halv evighet och väntade på att mardrömmen skulle ta slut. Ingen öl hade jag, lätt kissnödig och med en mage uppsvälld av en turnédiet bestående till 90 % av bröd vitare än den kanadensiska rapparen Snow. Iförd corpse paint och kliande näsa. Ni som haft corpse paint vet exakt hur glamouröst det är när näsan börjar klia och vilka idiotiska tilltag man måste ta till för att lindra klådan utan att sabba paintet.

Nog om det.

Idag ska vi fokusera på titlarna på Dodsferds album från 2008, ”Death set the beginning of my journey” och gissa vad de egentligen handlar om.

You Were Talking About a Kingdom; What the Fuck Is That!!!

Personen i texten är mycket uppriven över ett dåligt restips. Hela semestern är på väg att bli förstörd. Barnen gråter i bilen, frun är helt hysterisk. Huvudrollsinnehavaren i denna lilla historia blev lovad att ”detta är hundra gånger bättre än Disneyland” av sin arbetskamrat. Väl framme vid Stavros Aprike krossades alla förväntningar. Hutlös entréavgift, koleriska djur och en otäck incident med en rabiessmittad gibbonapa som bet yngsta barnet i tandköttet. Ägaren till parken, Slobodan, gick inte att resonera med utan familjen fick en begagnad stelkrampsspruta och en dask i arslet som kompensation.

Titeln är direkt tagen från när protagonisten ringer sin kollega och för fulla lungor deklarerar sitt omdöme gällande Stavros Aprike.

The Day You Will All Rot, I Will Burry Forever My Hate!

Här blir det lite knivigare att gissa. Jag tror det handlar om en man vid namn Will Burry som uppenbarligen är vredgad över något som har med förruttnelse att göra. Möjligen att han är helt galet irriterad på sin ärkefiende Will All. Will Burry vill ju att Will ska ruttna, först då blir han snäll. Kan detta handla om Gerhard Henrik Armauer Hansen som 1873 identifierade leprabakterien? Bytte han namn till Will Burry eller är det han som är Will All? Det vet inte jag. Jag vet ingenting.

I Can Easily Destroy All the Things I Have Created!

Denna är lättare. Sannolikt handlar texten om ett diagnostyngt Lego-byggande skitbarn som medelst knutna nävar pulveriserar rymdbas efter rymdbas medan föräldrarna storögt stirrar och tänker mörka tankar om abort i sjuttioandra månaden. Ett sånt där barn som sparkar sönder sandslott, kastar sten på andra barn och lägger sig raklång i rulltrappor och ylar högre än Nordgaren på ”A darker shade of evil”-EPn. Senare i livet trasslar aset sig igenom en yrkesförberedande utbildning, skaffar tre barn med fyra(!) olika personer och blir halvkändis på grekiska Flashbacks mer suspekta trådar. Eller så börjar möget sjunga i Dodsferd. En annan teori är att den här texten handlar om när vokalisten helt sonika raderade Minecraft från hårddisken efter ha blivit gäckad av Ender Dragon i månader.

Suicide Was Created by Your Incompetence

 Den här titeln kan jag relatera till. Det är ofta jag tänker att det skulle smaka med ett självmord när någon systemtekniskt ”kunnig” jobbkollega dribblat till det. Den kan även appliceras på när man i en storm av spyhunger hamnar i en snabbkassa på ICA där någon jävla kretin inte begriper hur man betalar med kort. Ja, överlag kan den appliceras på alla sorts former av mänsklig kontakt. Jag är en ofelbar solstråle. Efter noga övervägande måste texten handla om en viss grekisk vokalist som driver folk till självmord genom att aldrig kliva av scenen.

Light Is Darker in This Swamp

Ljuset är mörkare i det här träsket. Nu blev det lite marigt. Är det just det här träsket eller alla träsk? Vad är det förresten med greker och att sjunga om träsk? ”His majesty at the swamp” och så vidare. Finns det ens träsk i Grekland? Floden Acheron omnämns ibland som ett träsk eller en sjö i grekisk litteratur, typ Aristofanes ”Grodorna”. Jag har ingen aning om vart jag vill komma med det här. Hur lux, lumen och candela påverkas i träskmiljö fortsätter att vara ett mysterium.

Death Set the Beginning of My Journey

Glasklart. Vokalisten sjunger om hur hans resa räknas. Han har visst börjat träna och med träna menar jag lägga upp bilder på Instagram där han putar med fetaoströven. Vilken jävla idiot.

På återseende.

/Hatpastorn

Annonser