Hatpastorn botaniserar. 1999 och omslagstorkan.

1999 var som vi alla vet ett mycket mörkt år. Vi har primärt pratat om Matrix-viruset och nosat en del på den monstrositet som är death and roll. Idag tänkte jag att vi skulle uppmärksamma ett annat fenomen som skedde runt detta förhatliga millennieskifte.

Skivomslag är viktigare än vad man tror. Har man spelat in en kanonplatta så kan man torpedera hela rasket genom att välja ett olämpligt omslag. Så är det bara. Det gäller att sticka ut, vara originell, men inte FÖR originell. Inte helt lätt alla gånger. Snyggt ska det vara, men inte för snyggt. Fult kan vara snyggt och tvärtom. Cirith Ungol har världens coolaste skivomslag. Den franska demoscenen på 90-talet likaså. Att jämföra Cirith Ungols ”Frost and fire” med låt oss säga Brenoritvrezorkres ”Vasagraèbe éakr vatrè brenoritvrezorkre” är omöjligt. Dessa konstverk fungerar i varsitt universum. Franskbröden hade inte gynnats av ett färgglatt fantasyomslag och jänkarna hade knappast rönt några större framgångar med esoterisk svartvit kopiatormagi.

Vart vill då den gode pastorn egentligen komma med allt det här? Håll i hatten nu.

Jag kommer härmed presentera två olika omslagsidéer som i sitt ursprung var ganska käcka ända tills 1999 kom och alla bara gav upp.

Exempel 1. Medlemmar i brand.

deicideAtt placera bandet på omslaget är inget ovanligt. Dansbanden gör det hela tiden. Det kan fungera, men oftast ser det ut som ett pinsamt klassfoto. Särskilt när svartmetallbanden gör det. Hur löser man då detta? Eld. Man pangar in eld så det ser ut som att medlemmarna står och kanaliserar i Helvetet. Jackpott. 1993 släpptes Deicides utsökta demosamling ”Amon: feasting the beast”. Fyra brådmogna amerikaner med fluffiga luggar som ser mer eller mindre menlösa ut. Jag tittar på dig Steve Asheim. Jag tycker dock att omslaget funkar. Elden räddar ett i grunden risigt gruppfotografi.

Sedan kom 1999.

Necrophobic – “The third Antichrist”. Photoshopspya med medlemmar i eld. Det ser rent förjävligt ut.

necrophobic

Noctes – ”Vexilla regis prodeunt inferni”. Photoshopspya med medlemmar i eld. Det ser rent förjävligt ut.

noctes

Aeternus – “Shadows of old”. Photoshopspya med medlemmar i eld. Det ser rent förjävligt ut.

aeternus

Swordmaster – ”Moribound transgoria”. Photoshopspya med medlemmar i eld. Det ser rent förjävligt ut.

swordmaster

The Crown – ”Hell is here”. Photoshopspya på förvisso bara en hand, men kom igen, det ser rent förjävligt ut.

thecrown

Det finns många fler exempel, men dessa sticker ut då det är FEM band jag tycker är bra och jag blev minst sagt paff när A) musiken på samtliga alster var ljusår sämre än deras tidigare verk och B) omslagen var minst sagt snarlika. Vilket årtal var det nu igen? 1999. Kommer ni ihåg hur ovanstående kreationer såg ut när de trycktes på tröjor? Fy fan vilken jävla MARDRÖM!!!

Sedan har vi skitbandet Sinergy som tog idén med brinnande medlemmar till bukten och dränkte den. Det skedde emellertid år 2000.

sinergy

Exempel 2. Vikingaskeppet.

dominusNu ska vi prata om något … vänta lite, jag måste samla mig. Vi ska börja med att prata … nä, det här går fan inte. Detta var jobbigare än jag kunde ana. Vi ska …

Usch. Jag tar tjuren vid hornen.

Dansk döds. Som senare blev Volbeat. Just det. Vi snackar Dominus som 1994 släppte ”View to the dim”. Vissa hävdar att den är bra men mig lurar ni inte. De är danskar och så var det med den saken. Omslaget var emellertid ganska hejigt. En vikingabåt på öppet hav. Hade Runehymn funnits på riktigt hade de garanterat stulit idén. När vi ändå är inne på konceptet omslagsstöld kan vi spola fram till 1999.

In Battle – ”Rage of the northmen”. Milda makter! Det här ser bekant ut.

inbattle

Thyrfing – ”Hednaland”. Milda makter! Det här ser bekant ut.

thyrfing

Jag kan svära på att jag sett det här konstverket på fler ställen, men vi spolar fram till 2002 och gör en djupdykning i den grekiska scenen.

Battleroar – ”Dragonship”. Milda makter …

battleroar

Hur kan det komma sig att skivomslagen blev så förbannat identitetslösa just 1999? Jag tror det handlar om en nedbrytningsprocess. Det räckte liksom inte med snabba glasögon och life and roll. ALLT skulle nedgöras. Vem eller vilka låg bakom allt det här? Svaret kommer när världen är redo. Är ni redo?

På återseende.

/Hatpastorn

6 svar to “Hatpastorn botaniserar. 1999 och omslagstorkan.”

  1. Kan det vara Invasion Records som ligger bakom det här, månntro?

  2. Omslaget från Frost and fire fick visst även agera omslag till den utgåva av Drakar och demoner som vi hade hemma. Passade förstås sjukt bra https://gmkeros.wordpress.com/2014/02/03/drakar-och-demoner/

  3. Maniac Butchers Lucan Antichrist är skivomslaget med bandmedlem och eld som slår alla andra skivomslag med bandmedlem och eld. Inte den svartvita versionen då.
    I helt annan genre är ju omslaget till Lynyrd Skynyrds Street Surviviors spännande med tanke på vad som hände med dem sen.

    • Maniac Butcher kan man alltid lita på. Skrev en avhandling om dem för en massa år sedan, men det kanske är dags att göra ett återbesök.

      Hahaha! Lynyrd Skynyrd-omslaget har jag inte ens tänkt på. Magiskt.

      • Det tog lång tid innan jag förstod att det var eld och inte ett orange draperi eller en filt. Ett fantastiskt band på så många nivåer. Vilka andra band är själva med på sina tributeplattor? Och Dark Storm sen… eller Iron Fist… Don’t get me started!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: