Bandfotokatastrofer. Del 31. Heulen Anzell.

Indoneser. Måtte Helvetet välsigna er. Här har vi en hel hög med människor. Heulen Anzell heter bandet och ingen vet om det är ett namn eller två häftiga ord. De spelar givetvis symphonic gothic black metal som man så ofta gör på exotiska platser på denna stinkande planet. Nu kommer min första fråga: hur kommer det sig att det alltid är en miljard medlemmar i alla dessa band som spelar gothic symphonic black metal? Det är aldrig mindre än sju pers. Aldrig. Med tanke på vilket sjå det är att ha ett band med bara två personer kan jag inte ens tänka mig det heltidsjobb det måste vara att ha sju dårar i samma replokal.

– Kan alla repa på tisdag?

– Nä, Sauron ska raka katten och Lilith skulle till tandläkaren.

– Onsdag då?

– Onsdag funkar fan inte, då ska Astaroth deklarera, Grimalv besiktiga bilen och Stormogoth tapetsera om i tamburen.

– Jamen till helgen då?!

– Då har Gråtsorg ungarna. Varannan vecka du vet. Funkar det inte ikväll då?

– Är du en psykopat, det är ju Game Of Thrones på TV!

Exakt så ser verkligheten ut. Jaja, vi kör igenom medlemmarna nu. Ni vet hur det går till. Eller vänta. Jag ser precis att grabbarna och tjejen inte alls spelar symphonic gothic black metal. De spelar enligt egen utsago TOTAL GOTHIC BLACK METAL. Ett genrenamn man tydligen måste skriva i versaler.

heulen

Först har vi en tvättäkta svartmetallindones. Håret, paintet, nitarna. Allt är rätt om man kollar på hur en tvättäkta svartmetallindones ska se ut. Han hade lika gärna kunnat spela i typ Hell Gods. Ett annat gäng från samma land som … ja, det är en annan historia. Jag trodde först att han hade en rejäl James Bond-matta på bröstet men det visade sig vara liksmink. Hur nu det hamnade där. Någon annan i bandet kanske skallade honom över bringan.

Indones numero dos gjorde det enkelt för sig och stal Abbaths paint. Dessvärre skippade han munnen och fokuserade istället på att täcka halsen med svartfärg. Det ser inte klokt ut.

Och här verkar den svarta och vita ansiktsfärgen sinat rejält. Torsokillen med det fruktlösa skägget ligger på min mentala topplista över medlemmar i Heulen Anzell som kan vara skyldiga till att ha skallat den första medlemmen över adamsäpplet. Hans längd stärker min tes, han passar perfekt in under hakan. Jag sätter en femhundring på att denna rackarunge spelar slagverk. Det är nämligen primärt trummisar som tycker att det är rimligt att stå naken på ett bandfoto när alla andra är fullt påklädda.

När vi nu befinner oss i mitten har liksminket tagit slut. En fisnöjd tjej med armarna i kors. Inga konstigheter. Jag tror det tog slut på konstigheter när tjejen som gapar i landskamraterna Total Tragedy begagnade sig av både corpse paint och brudklänning på ett gammalt bandfoto. Det var superkonstigt.

Jag tar direkt tillbaka det där om att det var slut på konstigheter och liksmink. Trion Idol-Darin i corpse paint, sammetsblus och korta armar får det att brinna i min prefrontala cortex. Vissa människor vill man bara ge en rejäl lusing.

Är det för att det är så satans fuktigt i Indonesien som gör att alla försök till corpse paint slutar i tragedi? Total tragedi kanske jag ska säga för att återkoppla till tidigare nämnda band. Kolla in snubben, han är ju helt dränkt i fukt! Dessutom har han mage att se dryg ut. Det vankas en till lusing.

Vi kan lika gärna fortsätta med lusingutdelandet för den här sminkningen såg fan inte klok ut. Snabba glasögon-mönstret över ögonen, sura gubben-tekniken vid munnen möter Averse Sefira-dribbel på kinden och öronen är givetvis omålade. Tigermönstret på armen vill jag helst inte ge synpunkter på. Ska man behöva åka till Indonesien och jobba som corpse paint-konsulent? Märkligare saker har man ju jobbat med liksom. Eller så far jag bara dit och delar ut lusingar och äter godis.

Jag blev lite nyfiken att kolla in låttitlarna på deras EP ”Selamat jalan”. Det var dumt. Här hittar vi tidlösa klassiker såsom ”The sins of my beloved” och ”Total domination of vampire”. Jag behöver inte höra det här bandet för att veta exakt hur de låter. På tal om det är det ett mirakel att jag här på bloggen inte gått igenom min indonesiska samlingskassett jag lade rabarber på runt millennieskiftet. Den är skitdålig.

På återseende.

/Hatpastorn

3 svar to “Bandfotokatastrofer. Del 31. Heulen Anzell.”

  1. Det är mystiskt att alla utom en lyckas titta in i kameran. Vad är det som händer till vänster om kameramannen egentligen?

  2. Indonesien… såg BM-bandet Kemenyan på en festival på Bali förra året. Samtliga i bandet såg ut som den tvättäkta svartmetallindonesen till vänster. (Naturligtvis slutade hela festivalen med att nån blåste Behemoth på massa stålar och halva skiten fick ställas in…)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: