Heidenhammer: Att köpa grisblodet i säcken.

Jo, alltså. Jag har en pervers böjelse. Jag är koprofil. Om än inte i ordets sexuella betydelse, men väl när det gäller musikalisk avföring. Och ja, jag köper min kärlek för pengar. Det är en smutsig affär. Och trots att skammen kvarstår i åratal efter avslutad transaktion kan jag inte sluta. Jag har för mycket blod på händerna för att kunna svära mig fri, så jag gör det näst bästa: jag biktar mig i Församlingens bås.

Jag vill få det här överstökat så fort som möjligt. Därför blir det inga längre recensioner av de senaste fekalierna jag införskaffat. Även om jag ville så går det inte, då jag varken lyssnat på dem eller ens fått hem dem ännu. Jag har bara öppnat min mejlbox och fått hotbrev om att jag vunnit ännu en auktion bestående av bajs från den skuggvärld vi i folkmun kallar black metal.

Därför gör vi såhär. Jag radar upp bandnamn och skivtitel och ser vilken information om dem som går att hitta på det där oumbärliga metallarkivet, vilket jag ser som vårt eget Discovery Channel. Och nej, jag har aldrig förut hört talas om de band vars fullängdsverk jag snart, företrädelsevis iförd rånarluva eller regnrock och Musse Pigg-mask, måste hämta ut hos mitt närmaste postombud.

Nu kör vi.

Tjolgtjar ”The Tjolgtjarian mass”.

Status: Active.

Years active: 1998 – present.

”Tjolgtjar’s early music was relatively simple black metal, but the band later evolved into a rock-influenced style tinged by various styles including punk, surf, psychedelic, garage, and early rock, as well as country, gospel, and bluegrass.”

”The Tjolgtjarian mass” fick av användaren och recensenten VastiiaMortifera 3% av 100.

Septic Cemetery ”Shattered”.

Status: Split-up.

Years active: 1995-? (as Leviathan), ?-?.

Vare sig skivan ”Shattered” eller den EP som kom dessförinnan verkar lämnat något intryck på någon. Tydligen spelades den in av medlemmarna Thomas, Thomas, Michael, Roland och Milan ‘Astaroth Magus’ Pejak. Samtliga verkar efter denna Opus Dei försvunnit spårlöst. Inte ens Astaroth Magus har setts till. Trist.

Nhaavah ”Nhaavah”.

Status: Split-up.

Years active: 1996-?.

En EP, en split, en samling. Mer blev det inte. Tydligen är det den sistnämnda som jag kammat hem. Bandet kommer tydligen från Tjeckien. Det gör även Maniac Butcher. Det syns på båda bandens skivomslag. Då ingen recension finns att hitta för någon av inspelningarna bjuder jag istället på texten till deras fantasifullt betitlade låt ”War”.

I detest all my enemies. I wish poor death to my enemies. I wanna see all my enemies weltering in blood of my enemies!! Waaar!! I am in war with my enemies. Waaar!! War brings death to my enemies. Waaar!! I worship war! Waaar!! I need war!! Waaawaaawaaaraaaraaar!!

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Redox ”Forgotten nature”.

Status: Active.

Years active: 1990-present.

Det här gänget är inte det som kastar in handduken när karriären känns tyngre än Rockys match mot Drago. Två fullängdare och en EP har det blivit under de tjugofem år som orkestern harvat på. ”Forgotten nature” kom år 2000 och förärades med betyget 15% av 100. För övrigt den enda av deras inspelningar som recenserats. I texten beskrivs bandet som det absolut sämsta thrashband som fått kliva in i en studio och på sång lyckats få med sig en förstoppad Fred Durst som fastnat i puberteten. Detta är dessutom den enda recension jag läst där man som läsare uppmanas att läsa ett sågat bands texter. Sagt och gjort, här är lyriken till ”Fear of not dying”.

The energy moves us
Society knows it well
And our true calling
The soldiers fake
In their uniforms
With their weapons
And bloody victims
But in tears of victory
Many believe like us

The energy you lack
And want so badly today
Is our true calling
Which many fake
In the church pulpits
At many city halls
On game show programs
And even the pretty girls
Cashiers in grocery stores

O here that is
The fear of not dying
Yes, we are possessed
By fear of not dying

The energy you call god
We call it fucking love
And peoples true calling
Is to pro-create
We are metal gods
Singing hard and heavy
Pretty cashiers love us
Yes, then we feel possess
Many who believe like us

The energy you call faith
We call it a lie
And due to ignorance
People let themselves be lead
We are metal gods
Singing hard and heavy
Pretty cashiers love us
Yes, then we feel possess
Many who believe like us

Ibland undrar man hur det efter alla dessa år fortfarande är möjligt att bli förvånad.

Dew Of Nothing ”Doubleueird”.

Status: Active.

Years active: 1996 – 2001. 2014 – present.

Nej, jag stavade inte fel på titeln. Nej, jag vet inte vad det betyder. Och ännu mindre förstår jag vad bandnamnet egentligen syftar på. Vid det här laget känner jag mig mest bara matt inombords och undrar vad i hela helvetet jag faktiskt lägger mina surt förvärvade slantar på. Dew Of Nothing härstammar tydligen från Mexico och har knegat på sedan 1996, med en paus på tolv år mellan 2002 och 2014. Den senaste fullängdaren släpptes så sent som i år. ”Doubleueird” är deras första giv, släpptes år 1998 och stoltserar med hits som ”Proud of damned”, ”Art upon perception of time” och ”Wings eye”. I övrigt verkar det här mest vara en ganska trött historia.

Vi går vidare.

Cromwell ”Advent of end”.

Status: Active.

Years active: 1991 – present.

”Advent of end”? Ja, den kom 1998. Vad som hänt sedan dess vet ingen, förmodligen inte ens de själva. Även detta band härstammar från Barcelona. Förutom det finns det just ingen information alls att hämta. Ja, bortsett från detta:

”J. Arckanus also plays/played in this band. He is propably the same person as Mario Vico.”

Blackstorm ”Black circle crusades”.

Status: Split-up.

Years active: 1998 – ?.

Verksamma sedan 1998 men har enligt uppgift valt att lägga ned verksamheten efter ett album och en EP. Jänkare. Istället för att skriva mer om detta tycker jag helt enkelt att vi rundar av med att ta en titt på omslaget.

blackstorm

Tack för kaffet.

/Heidenhammer

5 svar to “Heidenhammer: Att köpa grisblodet i säcken.”

  1. Septic Cemetary låter misstänkt likt skitmusiken jag gjorde i Fasttracker på min Amiga för några tidsåldrar sedan: https://www.youtube.com/watch?v=wdMCnGkuQyw

    Det enda roliga med Cromwell är att hihaten låter som en tamburin. I övrigt har jag hellre tarmvred än lysnar på den här skivan: https://www.youtube.com/watch?v=jhJLSfrhSg0

    Fast sämst var nog Nhaavah – även om jag uppskattar en grammatikföraktande titel som ”Devastation of Church” så kan jag inte ta den speedade trummaskinen eller den nioåriga tjejen på sång på allvar: https://www.youtube.com/watch?v=Fx881umuTl8

  2. Tjolgtjar lät ju riktigt intressanta så lyssnade på American Demon från The New Age. De var ju sådär bedårande bra och gulligt, nästan lika bra som Ringnevond.🙂

  3. Ban this sick filth!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: