Från A till Ö med Heidenhammer. N som i NEPTUNE TOWERS.

neptuneJag tror vi gått igenom allt Fenriz spottade ur sig på nittiotalet utom just NEPTUNE TOWERS. Sammanlagt släpptes två skivor under detta namn, och egentligen är det väl fel att enbart avhandla den första, ”Caravans to empire Algol”. Så varsågod, jag bjuder på några ord om uppföljaren ”Transmissions from empire Algol” också. Faktum är att den, från en personlig synvinkel, är aningens mer intressant då det var den jag köpte först. Nåja.

När andra musiker i black metal-svängen insisterade på att kvida fram dark ambient valde herr Nagell att göra något annat. Besläktat kanske, men likväl. Här bjuds det istället på en ganska lättlyssnad form av rymdinspirerad, för det mesta atonal musik. Förvisso kan man skönja några melodier här och var, men för det mesta är det ljudkollage det handlar om.

Och visst fungerar det. De två skivorna utgör varsin stomme i samma koncept, men skiljer sig musikaliskt en hel del. Där den första låter mer abstrakt och hotande till sin natur, framstår del två i stjärneposet som mer varierad och melodibaserad. Fenriz ger ingen större förklaring till vad det är tänkt att de olika ljuden skall frambringa för bilder, så den biten får man lämna till fantasin. Kanske är det också lika bra.

Tydligen spelades ytterligare ett album betitlat ”Space lab” in under namnet NEPTUNE TOWERS. Om han fick kalla fötter eller om Moonfog satte ned foten vet jag inte, men det hade varit intressant att få höra resultatet. Tydligen skall 2012 års återsläpp på ”Transmissions …” innehålla fyra utdrag från just detta album, men i ärlighetens namn vet jag inte om jag är så pigg på att höra dem då det känns som att det här är musik (eller ljud?) som bör höras i sin helhet, inte upphackad i bitar.

Gylve själv har i efterhand sagt att vitsen med projektet var att skapa album som skulle låta som Klaus Schulze på demonivå. Om han lyckades eller inte vet jag inte, då jag inte brytt mig om att kolla upp nämnde musiker. Fan vet varför, egentligen. Jag älskar den svenske elektromusikkompositören Ralph Lundsten, som på en del mer eller mindre bisarra skivor haft samma rymdambitioner som Fenriz. Jag menar, vem kan motstå album som ”Svit för elektroniskt dragspel” från 1967?

Nä, om ni inte hört NEPTUNE TOWERS innan, så gör er själva en tjänst och gör det. Sedan kan ni gå över till Ralph.

Ni kommer att tacka mig efteråt.

 

/Heidenhammer

2 svar to “Från A till Ö med Heidenhammer. N som i NEPTUNE TOWERS.”

  1. Utplåningsprofeten Says:

    Riktiga humörplattor det där. När sinnesstämningen är rätt så är Neptune Towers magiskt. Är den det inte så sitter jag som ett frågetecken och undrar vad fan jag pysslar med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: