Suspekta ögonblick. Del 2.

Förra veckans avsnitt av ”Suspekta ögonblick” behövde ingen närmare förklaring. Denna vecka ska vi dock ge oss in i den franska vampyrromantiska black metal-scenen och då kan det vara bra med en liten bakgrundshistoria.

Bandet vi kommer att se idag är inga mindre än CELESTIA. En grupp som givetvis hypats och hyllats av anledningar jag aldrig kommer att förstå. Undertecknad har själv beskådat dessa fransoser live och även om det inte var lika illa ställt som i klippet ni snart ska få se så var det likväl en veritabel mardröm. När sångaren och bandpappan Sir Noktu gjorde det aktiva valet att låta sitt rörelseschema bestå av kvasidramatiska konvulsioner för att understryka hur excentrisk han var fick jag nog.  Att det musikaliska var lika osexigt som en duett mellan en groggfull Doro Pesch och en skendöd lök behöver jag inte ens nämna.

Sedan starten 1995 har denna konstellation släppt 23 alster, samtliga sprängfyllda med tvivelaktig black metal. Lägg därtill texter som är så pretentiösa att Dani Filth framstår som textförfattare åt IMPALED NAZARENE. Att CELESTIA på fullaste allvar döpt ett av sina musikaliska verk till ”A cave full of bats” säger egentligen allt.

Som bonus slänger jag in låten ”Death of the lizard queen”. Sötare introriff har jag inte hört sedan GEHENNA skapade stor magi på deras debut ”First spell”. Att herr Noktu är ägare av en gång i tiden hyfsat intressanta skivbolaget Drakkar Productions är nog den största anledningen till att folk brydde sig om det här gänget.

ANCIENT, kom tillbaka. Allt är förlåtet.

/Hatpastorn

Annonser

5 svar to “Suspekta ögonblick. Del 2.”

  1. Illa, själva gitarrslingan i första klippet kändes ok, lite tråkigt men håller man i det tillräckligt länge skulle det känns lite som hypnotiskt norskt 90-tal.

    Däremot introriffet i andra…. Försöker de dyrka döden I DUR? Plocka ut tonerna på ett piano så har man nästa sommars plåga med Håkan Gnällström.

  2. Det som var bäst med första klippet var gitarristens uttråkade gungande på huvudet. Då är det ganska illa ställt..

  3. Detta är kvintessensen av episkt!

    Haft hela denna konsert på vhs & skrattat/gråtit/kvidit mig till halvdöds pga den åtskilliga gånger.

    Har även försökt få Sir Noktu att framföra detta sägenomspunna dansnummer för mig när jag träffat honom. Dels genom att be snällt & t.o.m under hot om våld, men utan framgång. Han är nog bara helt inne i sin grej & inte ens medveten om att han ser … ”inte-så-tuff-ut” på scen.
    Dansens officiella namn är förövrigt ”kycklingen-vill-ut-ur-ägget-men-är-för-rädd/mongo/känslosam-&-skriker-som-en-våldtagen-dvärg-istället-dansen”

    Gitarristen har även han utsatts för en del mindre finkänsligt framlagda spörsmål gällande sin sexuella läggning & ang vad fan han pysslar med i allmänhet, men detta band begriper inte ens den delikat framlagda ”kritiken” man ger dem.
    De är som Onkel Kånkel utan självinsikt, med skillnaden att Onkel Kånkels musik & koncept öht är genialt i jämförelse.

    Sett dem live IRL(Och det var precis lika illa & blev knappast bättre av att Antaues framträdde därefter & slaktade allt)

    En annan skön titel de bjudit på är ”The dormant fiancé”… Den latenta fästmön? Ja, tjena.

  4. ”Den sovande fästmannen” är måhända mer korrekt, men fortfarande förfärande ohårt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: