Tankar över en kopp kaffe.

En trend som tack och lov nästan helt försvunnit är tribute-skivor. I slutet på 90-talet så exploderade detta svavelosande helvete då skivbolagen, märkligt nog oftast de svenska, fick för sig att risiga covers på kända artister var det som gick hem i stugorna. Värst blev det när det skulle göras döds och blackmetal-versioner utav klassiska band såsom METALLICA, MERCYFUL FATE, IRON MAIDEN och så vidare. Vill ni garanterat få mig på dåligt humör så kan ni exempelvis skicka in DARK FUNERALs cover på KING DIAMONDs ”The Trial” i CD-spelaren då det är en utav de absolut dummaste inspelningarna jag hört. Någonsin. IN AETERNUMs sällsynt trötta version utav klassiska ”Abigail” gör mig för övrigt gråhårig.

Jag vill minnas att många tyckte att SENTENCEDs cover på IRON MAIDENs ”The Trooper” var hysteriskt bra då sångaren lite putslustigt vrålade sig igenom den. Personligen ansåg jag att detta var ett helgerån utav sällan skådat motstycke. Att ta en utav planetens bästa hårdrockslåtar och låta ett finskt fyllo tjuta sig igenom den på knagglig engelska är inte precis vad jag ville ha. Säg mig förresten EN grupp som gjort en genuint bra cover på IRON MAIDEN och ni vinner ett fint pris.

Skivbolaget Black Suns hyllningsskivor till METALLICA vågar jag knappt ens gå in på. USLA sånginsatser, tunt studiefrämjarljud och när IMPIOUS grindade sig igenom det akustiska introt till ”One” blev jag så upprörd att jag satte vetelängden i vrångstrupen. Vissa grupper ska man inte göra covers på, så är det bara. Däremot har jag alltid velat höra MORBID ANGEL tolka ”The Thing That Should Not Be”. Tänk er ett ultrapeppat MORBID ANGEL runt 1993 sätta tänderna i den kolossen. Slutresultatet hade kunnat bli legendariskt.

Legendarisk blev inte hyllningen till nyss nämnda MORBID ANGEL. Jösses vilken trist och fegspelande platta det är.  Till och med omslaget är så blaskigt att man glömmer bort vad det föreställer medan man tittar på det. ”Tyrants of the Abyss”. Pyttsan.

EMPEROR var ett utav extremt få band som kom undan med hedern i behåll i denna veva då de hyllade BATHORY och MERCYFUL FATE på ett kunnigt, välljudande och respektfullt vis. Om fler artister gjort som dem så hade slutresultatet inte alls blivit lika stinkande som en skendöd melon som befunnit sig ute på balkongen i en plastpåse ett par dagar för länge. En stor anledning till att jag inte finner dessa plattor ett dugg upplyftande är att i 9 fall utav 10 så verkar de medverkande konstellationerna inte bry sig ett smack. Att stå och lattja i replokalen är en sak, att låta sin Paul Speckmann-trötta tramsversion utav BATHORYs ”13 Candles” gå i tryck och bevaras åt eftervärlden är en helt annan. Ta en lyssning på Hellspawns tribute-skiva till just BATHORY och ni kommer förstå exakt vad jag menar.

Trenden med dylika alster tog dock ett abrupt slut då Nuclear Blast, bolaget som inte precis är kända för god smak, släppte en tribute-skiva till ABBA.

Kom igen.

En satans hyllningsskiva till ABBA. Vem fan köpte den? Att höra MORGANA LEFAY stöta könet till ”Voulez-Vous”, THERION fisa sig igenom ”Summer Night City” och sällsynt pinsamma SINERGY slakta ”Gimme! Gimme! Gimme!” fick iallafall mig att vässa kniven och låta BURZUM snurra några extra varv på vinylspelaren.

När Chuck ifrån DEATH dog gick en rysning över min ryggrad då jag befarade att det skulle komma tonvis med skivor där mediokra band slaktade hans klassiska toner. Märkligt nog har jag bara hört EN sådan skiva och det kändaste bandet där var tjeckiska TORTHARRY eller Tårt-Harry som undertecknad brukar kalla dem när man vill vitsa till det. Deras version utav ”Pull the Plug” var inte helt oäven men helt poänglös. Jag skulle i och för sig hellre lyssna på den versionen till Ragnarök än att höra hyfsat intetsägande CALLENISH CIRCLE spela den en gång till. Varje kväll i en månads tid såg jag dessa stelopererade holländare slakta den låten live och efter det kan jag inte lyssna på originalet utan att känna en bitter smak utav skit i käften. När sångaren lite nonchalant sade åt publiken att de kunde bilda en mosh-pit samtidigt som han höll sin trådlösa dildomikrofon mellan fingrarna som bara dansbandssångare gör ville jag bara döda. Självklart var det INGEN som röjde i publiken.

Usch.

Vad är egentligen vitsen med dylika skivor? Originalet är ju alltid bättre. Varför lyssna på 20 låtar där samtliga har varierande ljudbild, glöden är lika med noll och paketeringen gräslig när du helt enkelt bara kan lyssna på originalet? Vill man verkligen höra GARDENIAN tröska sig igenom ett gammalt örhänge med SEPULTURA? Vill man verkligen höra BLACK QUEEN tolka BURZUM på ett sätt man inte trodde var möjligt? Vill man verkligen höra DIMMU BORGIR tolka ACCEPT på ett sätt som får Udo att verka heterosexuell?

Nä, nu ska jag fylla på kaffekoppen och sätta mig på balkongen och dyrka döden.

Förresten, en öppen fråga till er läsare. Hur kommer det sig att varje gång man spanar in baksidan på alla de hyllningsskivor till BURZUM som finns så känner man igen max 2 band? Resten är så obskyra att de knappt ens existerar. En sak kan man dock vara hundra procent säker på och det är att samtliga bidrag kommer att suga. Hårt.

/Hatpastorn

Annonser

13 svar to “Tankar över en kopp kaffe.”

  1. En bra cover på Maiden var beställd, varsågod 🙂 http://www.youtube.com/watch?v=C_hyBV7-LGw

    Annars håller jag med dig om onödigheten i alla dessa covers – även om jag har en del undantag, såsom denna Bathory-coverfavorit http://www.youtube.com/watch?v=sIBJ6pDFkR0

  2. TerorGoat Says:

    Vill minnas att Cradle of Filth gjorde Hallowed Be Thy Name på någon tribute till Iron Maiden som var rätt bra. Förvisso längesedan jag hörde den.

  3. så sant som det är sagt…

  4. Är inte så bevandrad i BURZUM tributes, tror nog jag bara haft nöjet att höra en ” A Tribute To Burzum – Triumph Und Wille” 2006. Precis som du skriver så låter det ju anus förrutom band som gör covers på keyboard-klink låtar så som ”Dunkelheit”, vem som helst med en halvhyffsad Casiosynth kan ju emulera den skiten. På tal om en bra IRON MAIDEN cover så måste jag nog ändå nämna ANCIENT WISDOM’s cover på ”Powerslave”. Fast nu är det ju så att AW är ett av mina absoluta favoritband så jag favoriserar nog rätt så mycket och tillhör kanske en sällsynt skara som faktiskt gillar Nojjes version av låten. Jag tycker att den har ”pricken-över-i:et” när det kommer till att göra covers nämligen att det låter ANCIENT WISDOM om den arrangemangmässigt. Som du nämnde så är covers rakt av med enda skillnaden att nån kraxar black eller mullrar döds aptråkiga och meningslösa. Du nämnde EMPEROR som ett band som kommer undan med både MF & BATHORY covers och jag kan inte annat än att hålla med, skulle även vilja påstå att LUCIFERION gjorde något intressant av METALLICA’s ”Fight Fire with Fire” samt SLAYER’s ”Chemical Warfare”. Men i stor allmänhet så kan tribut-plattor dra åt helvete så länge vi inte snackar om VA-”Am I Metallica” (Korean Tribute To Metallica), där har vi överdos av humor så det räcker och blir över. Tack för mig.

  5. My bad, ”Dunkelheit” är ju inte en keyboard-klink låt i original. *Hjärnsläpp AB*

  6. Heidenhammer Says:

    Egentligen skulle jag kunna skriva en hel avhandling om detta, men jag nöjer mig med några få bittra ord. Det första släpp jag införskaffade som fullkomligt dödade BM-magin för mig var ”tribute”(jojo!)-skivan ”In the name of Satan” tillägnad Venom. I tiden innan internet och lättillgänglig information lockade en MTV-annons (jo, det är sant) med bidrag från KREATOR, SODOM, PARADISE LOST, VOIVOD mfl. Och aldrig tidigare i mitt unga liv hade jag blivit så konfunderad som när jag hörde skiten första gången efter att beställningen från Dolores Records letat sig in i min CD-spelare. Än mer förvirrande var att Abaddon själv av någon anledning medverkade på dyngsläppet. Än i dag blir jag förbannad när jag tänker på det.

  7. Slatanic-tributen har en del bra. Grope – Spill The Blood, Liers in Wait – AoD, Anathema – Silent Scream.

    Själv väljer jag att göra dem akustiska. Så långt från originalet som det går. Men behåller själva melodierna och struktur.

  8. Dark Tranquillitys cover på ”22 Acacia Avenue” var inte så tokig vill jag minnas…

  9. ۩ ~ Camilla ~ ۩ Says:

    Det här är nog så längt jag pallar med idag.. jag får ju ont i magen av att garva så mycket..

    Men du, Minister Sinister.. Är det verkligen helt sant att du kan allt detta i skallen, herre jävlar, jag är imponerad, jag ska ärligt säga att jag kanske inte ens har hört talas om typ 90 % av dom du nämnt hitills..
    Men sen är det väl kanske inte riktigt min stil på allt heller, men kul ändå att läsa..

    De jag minns på rak arm är ju då Darkthrone
    Dom där Fenriz o Teddy Dark, vad händer med ”The Throne”? Låter konstigt nu måste jag säga..
    Förresten finns det typ 3 outgivna Eibon låtar i gömmorna i USA, där var ju Fenriz med..
    Deathspell Omega har jag hört och såklart dom vanliga, du vet patrioten talar igen Dark Funeral måste jag ju bara gilla då jag stundtals cyklar typ på den numera avhoppade sångaren.. Fattas bara annat än att man som Dalabo gillar dom, i alla fall tills avhoppet, nu vet jag inte längre..

    Vart kommer alla band ifrån? Det verkar som om att det finns ja, zillions..!!!
    Till sminkförsäljarnas stora glädje såklart..
    och ang covers, jag håller med den som skrev att Cradles cover på Maiden var bra, det tycker jag också och dom har gjort en cover på Sisters of Mercy också, den är ännu bättre, tycker ju jag då, som gothinfluerad! ”No Time To Cry”..

    Nu blire natta i den tomma Dalastugan, mer parkettsovning och sen packa grande i morgon!

    Tack för en skojjig stund..även om jag fick magknip..
    /C

    • Det stämmer att jag håller allt i skallen. jag önskar att jag kunde ha samma minne när det gäller saker man faktiskt kan få användning för typ tyska verb eller andragradsekvationer. 🙂

  10. ۩ ~ Camilla ~ ۩ Says:

    VANSINNIGT!
    Impressed out of my mind!!!
    KUDOS!

    Vet känslan av att vara typ ”manisk” när det kommer till somliga saker, tex för sisådär 12 år sedan så skapade jag en databas med Sveriges ALLA Sv. Halvblod med full stamtavla i 6 led, det var innan någon annan jävel några år senare gjorde det och la ut på nätet,( läs ASVH, avelsförbundet.. ha ha.)
    Jag gjorde mitt i ett hundprogram jag fick av en snubbe i USA.. som egentligen var ett människosläktforsknings-skit från början.
    Innan dess så satt jag på nätterna och HANDSKREV 6 leds stamtavlor på allt, har det kvar, hittade faktiskt det nu när jag flyttar o röjer i mitt liv, eller det som kan kallas resterna av mitt liv!

    Läkare vill kalla sådana beteenden typ Aspergers idag, eller någon AD-ZX-DF-SE sak typ, jag kallar det hobby eller intresse! Fanemej ska dom skylla på allt på dessa bokstavssjukdomar och medicinera bort karaktären i människor, vidrigt!(sen behövs det kanske hos vissa, men att skylla allt på det, NÄ! NO! F*ck NO!)

    HAIL HUMAN STUPIDITIES!
    Eller kanske inte direkt va..?
    Borde fortsätta flytta till Berlin Muren, smaka på det, The Bloody BERLIN WALL… Från att ha haft friheten i en Dalaskog och kunna gå ut hur som helst, släppa jycken ut på vägen mot kaffebryggaren från sängen så ska man KLÄ på sig, gå ner för trappen och träffa MÄNNISOR innan man ens hunnit vakna, DRA åt helvete vad det är illa!

    Ska ta mig igenom några till sidor av dig till kaffet innan jag återvänder till de resterande 10 % av mitt liv som ännu rules MY world!

    Sorry, lite långt, men men, NO, Absolutely NOT, inte alls sorry, that’s the facts! 😉
    /C

  11. Sebastian Bachs version av Children of the Damned spöar originalet med hästlängder (nej, jag gillar inte Iron Maiden) och Reverend Bizarre är väl egentligen de enda som lyckats med en Burzumcover.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: